DU MÅSTE GÖRA JOBBET - JAG HJÄLPER GÄRNA TILL!

"Nu fattar jag varför jag hade så ont i mina ljumskar, höfter, rygg, nacke och axlar"

Det är förstås tillfredsställande att kunna säga så, att jag fått en förklaring till mina tidigare problem. Det är också oerhört frustrerande att veta att jag kanske inte behövt vara ”halvskadad” under många år. OM JAG BARA HADE VETAT!

Under den period i mitt liv då jag var som mest aktiv och tränade för att prestera hade jag faktiskt inte en aning om hur det borde kännas när jag t.ex. gjorde en så enkel rörelse som att lyfta mina ben. Mina primära höftböjare var inte aktiva och det som istället jobbade var ytligare muskler i framförallt framsida och utsida lår. Även baksida lår och ljumskar försökte kompensera för det som inte funkade. Detta resulterade i felaktig position på mitt bäcken och kompensatoriska mönster som min kropp inte kunde ta sig ur utan hjälp. Eftersom jag under ganska många år dessutom belastade kroppen tungt, genom mycket löpning och bollsparkande, tvingades den helt enkelt lösa uppgiften så gott den kunde.

Då musklerna som t.ex. ska stabilisera mitt bäcken inte fungerade tvingades också muskler i ryggen jobba övertid. Att jobba extra under en begränsad tid funkar ofta men de flesta av oss vet också att det tillslut kommer en dag då man inte orkar mer. Nu måste jag vila! Jag behöver ta det lugnt ett tag och återhämta mig. Så funkade det i min rygg. Då och då sa musklerna ifrån. Jag blev trött, stel och hade från och till både molande och huggande smärta. Det vore fel av mig att säga att jag inte lyssnade på signalerna. Jag var mycket väl medveten om att kroppen försökte säga mig något, jag visste bara inte vad! Det klart att jag fattade att något var fel och jag gjorde så gott jag kunde för att förhindra problemen. Jag tränade, stretchade, fick massage, akupunktur, ultraljudsbehandling m.m. I många fall gav det positiv effekt men tyvärr inte bestående.

Tidigare hade jag också problem med smärta och trötthet i bröstrygg, nacke och axlar. Jag jobbade mycket med att stärka muskulaturen i området men det hjälpte föga. Jag kunde träna mig till en ”bättre” hållning men med facit i hand förstår jag nu att det också egentligen bara var kompensation. Det var inte förrän jag adresserade den felaktiga positionen och dysfunktionerna kring bäckenet som de problemen nästan försvann av sig själva! Bättre position på bäckenet ger bättre position i ländrygg, vilket i sig ger förutsättning för bröstrygg, axlar och huvud att komma i rätt position. Självklart, eller hur?

Nuförtiden mår min kropp bättre än någonsin. Posturalterapin finns med i vardagen, vilket innebär att kroppen kan stimuleras på rätt sätt även om jag inte jobbar i specifika övningar. För min egen del kan jag konstatera att utbildningen till postural terapeut är en av de bästa investeringarna jag gjort i mig själv.

/Amelie